Första dagen och första intrycket av min VFU(verksamhetsförlagdutbildning) plats.

Jag sitter i korridoren, nyfiken och aningen nervös för att snart få träffa "mina" årskurs 6 elever. "Jävla fitta", "horan" och "hon ska facking dö" ekar i åk 4:as(?) korridorer. Tankar som "Om det är på detta vis man talar till varandra och om varandra i åk 4, hur skall det då bli i min klass då de är två år äldre?" Nu är jag inte längre små-nervös utan jag är livrädd för vilket yrke jag gett mig in i!

Minuterna senare, nu med svettfläckar under armarna, möts två elever i korridoren. En flicka och en pojke. De för en hetsig diskussion, som jag inte kan höra vad den handlar om. Plötsligt attackerar de varandra. De slåss och sparkar på varandra. Vad ska jag göra?! Ska jag gå emellan?! Som tur är behöver jag inte fatta ett beslut då en läraren omedelbart går emellan och bryter upp bråket.

Ca 30 minuter senare möter jag min klass. Jag är nu längre inte orolig. Jag känner mig lyckligt lottad, de är nämligen som små solstrålar. De är glada, charmiga, utåtriktade och snälla. Dagen tar fort slut och jag går hem med en önskan av att återkomma till klassen.


Bråk kan alltid förekomma, men det är vad man gör med dem som visar på hur skolan är anser jag. Att läraren bröt upp bråket visar på goda förutsättningar att skolan är en bra skola. Jag ser fram emot att få tips, tricks och lärdomar som jag kan ta med mig ut i mitt eget arbetsliv!